Tur att Anton inte är en hund.

Idag mötte vi en dam med en valp. Hon frågade om jag hade tid att stanna så att vovven fick nosa på vagnen och känna att den inte var farlig. Inte direkt så att jag har bråttom på förmiddagspromenaderna så vi pratade ett tag.
Efteråt så kände jag att det är rätt skönt att Anton kommer växa upp och bli stor. Misstänker att damen kommer få sova hela nätter innan jag får det men i gengäld kommer Anton motioner sig själv och klara toalettbestyren själv om ett par (många) år. Det är roligt med hundar men de blir liksom aldrig självgående. Samhället är dessutom bättre anpassat för barn än för hundar.  

Just nu är Anton gulligt liten och kan sitta i lådan med leksaker. Sen kanske han blir större men det tar vi när vi kommer dit.