Med en hoppande och skuttande treåring i huset får man höra det mesta. En del saker märker man att han har funderat länge på andra är helt spontana och självklara för honom men väcker en del eftertanke hos en själv.
Hos en treåring finns inte de värderingar som vi senare lägger in i ord. Ord är ord och man kan sätta ihop dem lite som det passar för tillfället. Man prövar sig fram.
Jag och kråkan har tvättat händer och det är dax att kliva av pallen.
Jag säger "hopp" kråkan hoppar och säger "snippa".
Något förvirrad undrar jag vad som hände.
Vad sa han?
Varför då?
Hur tänkte han nu?
Allting är så logiskt!
Hopp rimmar på snopp!
Tjejer har snippa istället för snopp!
Alltså borde man lika gärna kunna säga snippa när man hoppar!
Fast jag har inte hört det igen så det kanske inte gav samma klang.
Snopp, snapp, snut
så var sagan slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar