Vad som är viktigt.

När man är sjuk önskar man sig bara en sak.
Det enda som egentligen är viktigt.
När nämligen att få vara frisk.

Lilla kråkan har sovit på barnavdelningen igen. Den här gången var det andningen som krånglade. Falsk krupp som fick övervakas under en natt. Adrenalin för andningen och äventyr för att sova gott. Det var skönt att imorse få vakna av små (fast de kändes som väldigt stora) snarkningar från spjälsängen. Nu är han hemma, hängig och rosslig men rätt god och glad.

Men tänk vad mycket vi önskar när vi är frisk och vad lite det spelar roll när vi är sjuka. Eller som nu när någon annan är sjuk och allt jag önskar är ett friskt barn. Allt annat som kändes viktigt glöms bort ett tag och man fokuserar på varandra på att vara nära och mysa med varandra.

Vem bestämmer värdet?

I fredags åkte jag tåg.
Med två väskor fyllda med saker. Saker med ett otroligt värde, för mig och för den det skulle till.
Värdet för någon annan var förmodligen litet eller obefintligt. Det var ju mest papper och kartonger.

Vem är det som bestämmer vad något är värt?

Låt ingen annan bestämma vad dina saker är värda!
Låt ingen annan bestämma vad du är värd!